Vad händer med RUT?

Redan nu känns det som RUT- och ROT-avdragen kommer att bli de viktigaste frågorna i riksdagsvalet 2014. Det är två frågor, eller kanske egentligen en fråga som består av två delar.

RUT-avdraget har gjort att en ny marknad har skapats för de företag som erbjuder flyttstädning i Stockholm, trappstädning i Falköping, fönsterputs i Mullsjö och många andra typer av hushållsnära tjänster. Många kvinnor har startat egna företag som erbjuder denna typ av tjänster, och en del män också. Ett exempel är Karima Tice, utbildad undersköterska och ekonom, som nu driver ett företag som erbjuder hemtjänst, personlig assistans och hushållsnära tjänster.

Frid och fröjd – eller?

Av dessa anledningar framhåller en del RUT-avdraget som en seger för jämställdheten. Andra hävdar att det mest är kvinnor som utför tjänsterna, och att det här knappast motverkar ojämlikheten mellan kvinnor och män, eller mellan medel- och arbetarklasskvinnor.

Men det går faktiskt att kritisera den nuvarande politiken från höger-håll, även om det i princip aldrig görs. Reglerna kring skatteavdraget är inte helt lätta att förstå sig på, även om de blivit enklare under tiden som gått sedan de infördes. En andra punkt som en del kritiker, både till höger och vänster, riktar in sig på, är att det endast är de som utför vissa typer av tjänster som kan tjäna på avdragen. Visst räknas mycket in i hushållsnära tjänster, bl.a. läxhjälp till barn, men vissa står ändå utanför, bl.a. skräddare och skomakare. Att styra över en del av konsumtionen från varor till tjänster är angeläget inte minst ur miljösynpunkt, men exakt hur det ska göras råder det delade meningar om.